KÄLLA FÖRFATTARE ÖVERSÄTTNING
http://www.theravada.dk
(finns ej längre på nätet)
Fire aedle sandheder
Peter Holmgren 2006-04-10 Kerstin Jönhagen 2006-05-20

 

Fyra ädla sanningar

Det första som Buddha lärde ut sedan han nått buddhatillståndet var ”De fyra ädla sanningarna”. Denna lära är själva grunden i buddhismen. Buddhist är den som försöker att integrera de fyra ädla sanningarna i sitt dagliga liv. Det låter enkelt men det kan vara mycket svårt beroende på hur mycket man har att röja upp i sig. Man blir ganska överraskad över sig själv när man först börjar att gräva i sitt inre. Denna beskrivning av de fyra ädla sanningarna är mycket generell. Det är helt enkelt omöjligt att beskriva de många aspekter och nyanser som finns där, men man upptäcker dem själv när man börjar att praktisera de fyra ädla sanningarna.

(Författaren använder termen ”lidande” för paliordet dukkha. Men man kan också använda termen ”otillfredsställelse”. Övers. anm)

Var och en av de fyra ädla sanningarna har tre aspekter

I Det finns lidande
De tre aspekterna på denna sanning är:

1) Det finns lidande
Vi veta alla att det finns något som heter lidande. Vi har alla erfaret det, kommer att erfara det eller går igenom det just nu. Ofta säger vi ”Jag lider”, som om vi är lidandet. Detta hindrar oss ofta att se närmare på vad lidande går ut på. Vi avleder hellre lidandet som ett försvar, för det finns ingen som vill lida.

Lidande är som influensa som uppstår hos oss och gör oss sjuka. Men vi vet säkert att vi inte är influensan. På samma sätt är det med lidande som uppstår hos oss men som inte är en del av vår personlighet. På så sätt kommer lidandet på avstånd och vi kan se vad det innehåller, vilket för oss till nästa aspekt.

2) Lidandet bör förstås.
Om vi inte förstår en sjukdoms natur kan vi inte behandla den och sjukdomen kommer tillbaka. Det är samma sak med lidande. Vi tvingas förstå vad lidandet går ut på. Man kan inte generalisera lidande, för lidande har många ansikten och det tar lång tid att lära känna igen de många ansiktena. Varje ansikte skall hanteras var för sig. Förståelse av lidandet innebär att veta att lidandet uppstår hos en själv. Ens omvärld kan inte vara ens lidande. Förståelse av lidande kommer genom reflexion. Man talar förnuft med sig själv. Man frågar sig själv: ”Vad är det jag reagerar på? Varför är jag så irriterad? Är det verkligen så svårt?” etc.

3) Lidandet har förståtts
Om lidandet har förståtts kan man märka det. Lidandet släpper och man blir lugnare och lättad. Om man ständigt hänger upp sig på ämnet som lidandet handlar om, har man inte släppt lidandet ännu.

Dessa tre punkter i den första sanningen är den teknik vi kan använda var gång vi upptäcker något obehagligt uppstå i oss. Den första ädla sanningen öppnar möjligheten till att reflektera över vad som ske i våra sinnen i stället för att bara låta det ta överhanden och försöka att anpassa hela världen bara till vårt inre emotionella lidande.

II Det finns en orsak till lidandet

Denna sanning påvisar att lidande har en orsak, och den orsaken ligger i begär. Vilket för oss direkt till den första aspekten:

1) Det talas om tre former av begär som alla leder till lidande. Det första är enkelt.
a) Det finns många former av kroppsligt begär. Man kan också kalla dem för sinnesbegär. Smakar man till exempel på en dessert, som verkligen stimulerar ens smaklökar på ett nog så himmelskt sätt, vill man ha mer av den desserten. Detta är begär – att vilja ha mer. När det inte finns mer dessert och begäret fortfarande finns där, uppstår lidande. För att få bort lidandet, får man försöka att släppa begäret och stabilisera sig själv igen.
b) Nästa form av begär är ”att vilja vara”. Detta kan de flesta relatera till. Det handlar inte bara om att vilja vara advokat, politiker eller rockidol, utan också om de inre målsättningarna. Man vill vara ”ren” eller man vill vara ”en god människa” osv. Detta begär kan växa så mycket att det leder till lidande.
c) Den tredje formen av begär är ”att vilja vara av med något”. Detta känner vi i hög grad igen från vår vardag. Det finns mycket som vi helst inte vill ska finnas för att det ger oss lidande. Fula saker eller människor. Hur folk uppför sig. Saker som är i vägen för oss. Att vilja bli av med något inne i oss osv.

Att förstå denna aspekt att orsaken till lidande är begär är viktigt för att i förhållande till förståelsen av lidandet själv.

2) Begäret bör släppas
När man upptäcker ett begär inom sig, bör man eftersträva att släppa det. Detta gör man i första hand för sin egen skull och i andra hand för att man snabbt blir en pest för sin omgivning. Att släppa begäret är en uppgift i sig själv som kräver att man är enträgen, självmedveten, uppmärksam och vaken. Det är här som meditation kan var användbar för i meditation har man möjlighet att i lugn och ro hantera det som ska hanteras. Meditation innebär mycket, bland annat att fokusera på att hantera enbart ett objekt, göra klart det och därefter förtsätta sin vardag. Denna meditation behöver inte ta mer än fem till femton minuter.

Har man tid till det eller till exempel är ensam hemma eller kan dra sig undan till ett ställe där man inte blir störd så kan man ta tag i flera objekt. Detta kräver fokusering på att enbart arbeta med en sak åt gången och koncentration i det arbete men utför samt att inte ge upp på halva vägen. Man ska komma ihåg att denna hantering av ens lidanden är en gåva man ger sig själv.

3) Begäret har släppts
Bekräftelsen att begäret har släppts är mycket likt den tredje aspekten i den första sanningen. Man konstaterar bara att begäret verkligen har släppts. Om det inte är helt släppt försöker man igen. Denna aspekt är helt enkelt en form av kvalitetskontroll av det arbete man just utfört. Det är mycket viktigt att vara ärlig inför sig själv. Ofta skyndar sig folk genom denna del för att de har en av de två sista formerna av begär. Man är antingen mycket angelägen om att vilja bli av med begäret eller mycket angelägen om att vara ”ren” i sitt inre, vilket gör att man skyndar vidare och inbillar sig att man nu släppt begäret.

III Det finns ett upphörande av lidandet

Hela målet med den buddhistiska läran är att bli av med det självbedrägeri man utsätter sig själv för, i fråga om sig själv och om hur man tror att världen bör fungera. Här finns också tre aspekter:

1) Det finns ett slut på lidandet, av dukkha.

2) Man bör veta när lidandet upphör

3) man bör veta när lidandet har upphört.

Att komma underfund med hur tingen fungerar som de gör, hjälper till med att bearbeta ens lidande. Det är sunt att ställa frågor om åtskilliga ting man inte förstår: ”Varför kan en bil inte stanna snabbt i snöoväder? Varför får munkar i munkdräkt? Varför blåser det?” Det är viktigt att inte anklaga sig själv men att man gör en insats för att utforska de saker som har betydelse för en. Om man till exempel upptäcker att man inte kan tåla något har det betydelse, och man bör sätta sig in i det för att just kunna hantera sitt lidande på bästa möjliga sätt. Kunskap och ett reflekterande sinne kan vara till hjälp för att göra slut på många tillstånd av lidande.

IV Vägen till upphörandet av lidandet

Den fjärde sanningen består av den åttafaldiga vägen. Den åttafaldiga vägen är ett verktyg som man måste använda både förebyggande och behandlande. Man ska komma ihåg att det inte talas om direkta förbud, mer om anvisningar. Till exempel kan det beträffande punkten ”det rätta levnadssättet”, vara en god idé att om man är svag i en del miljöer och lätt låter sig påverkas, att hålla sig borta från dem. I varje fall om man allvarligt vill arbeta med buddhistiskt utövande. Denna sanning innehåller också tre aspekter:

Pañña – visdom
Sila – etik
Samadhi - koncentration

Pañña – visdom

a) Den rätta förståelsen
Denna punkt hänvisar till de tre tidigare sanningarna. Utan förståelse för lidandet och dess aspekter får man inte ut mycket av att praktisera Den åttafaldiga vägen och man kommer heller inte att förstå mycket av den.
b) Den rätta attityden
Denna punkt hänvisar till inställningen man har till det man arbetar med. Det är viktigt att lägga märke till att det inte talas om ett begär utan snarare om en vilja där man närmast i positiv stämning brinner för att arbeta med sina inre tillstånd.
Det blir nästan en underhållande hobby att arbeta med sig själv.

Sila – etik

Punkt tre och fyra talar om att vara uppmärksam på vad man gör med sin kropp. Det säger sig självt att man inte bara kan göra allt i alla situationer utan att det har ögonblickliga konsekvenser. Man blir tvungen att överväga vilket sällskap man befinner sig i och därifrån rätta sitt uppförande både i tal och kroppslig handling så att man undgår att omgivningen reagerar våldsamt på en. Om en person går iväg och slår en bråkstake (kroppslig handling) kommer personen säkert att bli betraktad som en slagpåse av bråkstaken. Och den person talar elakt till en bråkstake kommer säkert också att bli använd som en slagpåse.
a) Det rätta talet
I detta ligger att man medvetet inte för vidare falska upplysningar (till exempel lögn), överdriver sina beskrivningar, skvallrar. Man är också i högsta grad medveten om sin egen otillräckliga kunskap och för inte vidare ett antagande man gjort utan att veta om det är riktigt eller inte.
b) Den rätta handlingen
Att man avstår från att mörda, fysiskt skada sig själv eller andra, att stjäla, att missbruka sexualiteten så att man skadar en annan levande varelse med tvång (till exempel pedofili och våldtäkt)
c) Det rätta levnadssättet
Detta har att göra med att man till exempel inte ägnar sig åt något som man vet kan skada andra varelser. Det kan handla om att handla med vapen, droger människor osv.
Också ett annat perspektiv av detta är att man undviker att uppehålla sig i sociala miljöer som kan vara eller är direkt skadliga för ens utövande.

Samadhi – koncentration

Denna del är mycket meditativ. Man kan kalla effekten av följande tre punkter som det som fäster ihop de andra två punkterna, visdom och etik.
a) Den rätta strävan
Om vi inte strävar i det vi gör utan bara förväntar oss att allt kommer nerdimpande i händerna på oss, kommer vi ingenstans. Denna strävan är viljan till att utveckla sig. Vilja till att arbeta med sig själv. Det är strävan som för oss till att utvecklas vidare längs vägen.
b) Den rätta uppmärksamheten
Koncentration innebär att hålla fast sinnet i det fokus som man uppnår genom meditation. Utan fokus och det lugn som hör till blir det omöjligt att upprätthålla balansen mellan visdom, etik och koncentration. Denna koncentration kan jämföras med att gå på lina . Man måste gå på mitten. Den minsta förskjutning att den ena eller andra sidan på grund av brist på koncentration gör att vi faller och även om man faller kommer den rätta strävan att sörja för att vi går upp på linan igen och fortsätter där vi missade. Denna gång lite klokare.

För att få ut det mesta av sitt utövande, bör man få visdom, etik och koncentration att balansera varandra. Inte lägga mer vikt på en av punkterna än på de andra. Det är i denna balans som en harmoni uppstår och ger sinnet lugn och renhet. På vägen till det rena sinnet kommer man att göra många fel. Även om det blir fel bör man inte slå sig i skallen med det. Ingen självförebråelse! Det är inte en tävlingsbana man befinner sig på. Det är en stig, man går i lugn och ro. Det är inte ett hastverk och det bör inte finnas tecken på hastverk. Det är inget man skall nå. Slappna av! Använd de inre områdena och röj undan blad och kvistar från stigen, du stöttar med den kost som heter ”De Fyra Ädla Sanningarna”.

En del av det buddhistiska utövandet är att inhämta information om det man sysslar med eller har intresse för. Därför bör du läsa Ajahn Sumedhos bok om de fyra ädla sanningarna. Boken är inte tjock men kan ändå i all sin enkelhet förklara grunden i de fyra ädla sanningarna på ett utförligt och trevligt sätt.

 


De Fire Aedle Sandheter
af
Ajahn Sumedho

Oversat fra Engelsk til Dansk af Peter Holmgren,
med personlig tilladelse fra Ajahn Sumedho.

Ladda ner pdf-fil