Puja - vandana gathâ

Den som hedrar dessa ärevördiga,
vare sig Buddhor eller deras lärjungar,
dessa som besegrat hindren
och övervunnit sorg och klagan -

Han som hedrar dessa
vilka uppått nibbâna
och ej fruktar  någonting -
hans förtjänst kan ej mätas av någon.
Dhammapada 195-196

Att deltaga i en pujaceremoni innebär att visa sin vördnad för Buddha och för hans lära och ger stor välsignelse, som det uttrycks i dhammapadaverserna. Men Buddha menade också att den största vördnad och respekt för honom visar "den som lever enligt läran, som går lärans väg".
När vi i pujaceremonin lyssnar till eller deltar i recitationen av de gamla palitexterna lugnas vårt sinne. Vi påminns om dhamma - läran och vi känner gemenskap med dem som strävar mot samma mål.

Pujarecitationen börjar med vördnadsbetygelsen för Buddha och vördnadsbetygelsen för "De tre juvelerna" Buddha, Dhamma, Sanga. (Inom den färgade rutan) Sedan följer recitation av flera texter, centrala i Buddhas undervisning. De finns under den färgade rutan översatta till svenska. Men all recitation sker på pali.

Översättningen till svenska har jag gjort utom på ett par ställen där jag använt Rune E. A. Johanssons översättning. Jag kan inte pali men jag har fått hjälp av munkar, palilexikon och olika engelska översättningar.

En liten illustration till hur första raden kan låta hittar du här.

 

 

Namo tassa bhagavatho arahato sammâ sambuddhassa
Namo tassa bhagavatho arahato sammâ sambuddhassa

Namo tassa bhagavatho arahato sammâ sambuddhassa
 

Itipi so bhagavâ araham sammâ sambuddho,
viijâcaranasampanno, sugato, lokavidu, annuttaro
purisadamma-sârathi, satthâ devamanussânam
buddho, bhagavâti


Svâkkhâto bhagavatâ dhammo, sanditthiko, akâliko,
ehipassiko, opanaiko, paccatam veditabbo viññuhiti.

Supatipanno, bhagavato sâvakassangho,
ujupatipanno bhagavato sâvakassangho,
ñ yapatipanno bhagavato sâvakassangho,
sâmicipatipanno bhagavato sâvakassangho,
yadidam cattâri purisayugâni atthapurisapuggalâ
esa bhagavato sâvakassangho,
âhuneyyo, pâhuneyyo dakkhineyyo, añjalikaraniyo,   anutteram puññakkhetam lokassâti
                 

 

                                                    

 

 

 



Vördnad för den upphöjde, den obefläckade, den av egen kraft till fullo upplyste
Vördnad för den upphöjde, den obefläckade, den av egen kraft till fullo upplyste
Vördnad för den upphöjde, den obefläckade, den av egen kraft till fullo upplyste

Han är förvisso den upphöjde fjärran från orenhet av egen kraft fullkomligt upplyste
med den högsta kunskap, ädlaste vandel och högsta visdom, en som vandrar med uppfyllelse, som har skådat och förstått de verkliga världarna, den oöverträffade
som med Dhammas hjälp tyglar de obändigaste till de mest saktmodiga, gudarnas och människornas lärare
Han den Upplyste, han som lyckligen fann Vägen

Läran som förklarats så väl av den upphöjde och som ger resultat här och nu och som är av tidlöst värde,
öppen för bekräftelse, leder till målet, och kan förstås av var och en som är vis

Församlingen som består av den upphöjdes efterföljare som praktiserat väl
församlingen som består av den upphöjdes efterföljare som levt hederligt
församlingen som består av den upphöjdes efterföljare som praktiserat rätt väg
församlingen som består av den upphöjdes efterföljare som alla praktiserat med samma uppfattning
så här: de fyra paren av åtta enskilda

(Ariya puggala = de som förverkligat och njutit frukterna av (4 par) att ha övervunnit strömmarna, mer än en återfödelse, återfödelse, arahantskap)
detta är församlingen som består av den upphöjdes efterföljare,
som är värda kärleksfullhet, gästfrihet, offergåvor och som är värda respekt
den ojämförliga grunden av meriter i världen


Jag respekterar alla heliga minnen - var de än finns
relikerna från kroppen - den fulländade upplyste - respekterar alltid alla Buddhastatyer


I gärning, tal eller tanke - försummelser jag gjort och mina brister,
förlåt mig dem, Bhante - ytterst vise, fulländade
I gärning, tal eller tanke - försummelser jag gjort och mina brister,
förlåt mig dem, lära - som ger resultat här och nu och som är av tidlöst värde
I gärning, tal eller tanke - försummelser jag gjort och mina brister
förlåt mig dem, församling - den upphöjdes efterföljare som praktiserat väl


Enligt munkreglerna har munkar och nunnor fyra behov, nämligen kläder, mat, en plats att bo på samt medicin och sjukvårdsmaterial.

Vist begrundar jag idag hur jag använder munkdräkten
endast som skydd mot kyla och hetta
mot bromsar, mygg, vind, sol och kräldjur
endast i syfte att dölja intima kroppsdelar
Liksom denna munkdräkt existerar på grund av elementens blandning
så är också människan som bär den endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på själ
men denna munkdräkt som är ren
(i sig själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket oren.

Vist begrundar jag idag hur jag använder födan
varken för nöje, njutning, eller för att bli vacker
endast för att denna kropp ska överleva utan att skadas
endast för att leva ett rent liv, sedan också gamla känslor stoppats,
(dvs gamla känslor av hunger)
utan giriga känslor av att vilja ha mer mat
utan brister och i bekvämlighet
Liksom denna föda existerar på grund av elementens blandning
så är också människan som använder den endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på själ
men denna föda som är ren
(i sig själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket oren.

Vist begrundar jag idag hur jag använder detta husrum
endast som skydd mot kyla och hetta
mot bromsar, mygg, vind, sol och kräldjur
endast i syfte att hindra fara från väder och för att leva i avskildhet
Liksom detta husrum existerar på grund av elementens blandning
så är också människan som använder det endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på själ
men detta husrum som är rent
(i sig själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket orent

Vist begrundar jag idag hur jag använder sjukvårdsmaterial och medicin
endast för att hålla de smärtor som uppstår borta
endast för att bli helt fri från sjukdomar
Liksom denna sjukvårdsmaterial och medicin existerar på grund av elementens blandning
så är också människan som använder den endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på själ
men denna sjukvårdsmaterial och medicin som är ren
(i sig själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket oren.


Frågor som ställts av en novis och besvarats av en munk. Ur Khuddakapatha

Vilken är den första frågan? Alla varelsers behov av föda
Vilken är den andra frågan? Sinne och kropp
Vilken är den tredje frågan?. Känslorna
Vilken är den fjärde frågan? De fyra ädla sanningarna
Vilken är den femte frågan? De fem grupperna av fasthållande
Vilken är den sjätte frågan? De sex sinnesgrunderna
Vilken är den sjunde frågan? De sju upplysningsfaktorerna
Vilken är den åttonde frågan? Den åttafaldiga vägen
Vilken är den nionde frågan? Varelsernas vistelseort
Vilken är den tionde frågan? De tio krafterna till upplysning
har det sagts.


Att reflektera över kroppens 32 beståndsdelar är en av många meditationsformer. Det leder till frågor som: "Finns det något beständigt? Finns det behov av att dekorera, pryda kroppen?" Man kommer till förståelse för det förgängliga , och förstår också svaret på frågan "Vad är själen? Är den slem, är den lungor, är den ben?" Svaret är att det inte finns någon själ. Ur Khuddakapatha.

Detta finns i kroppen
hår på huvudet, hår på kroppen, naglar, tänder, hud, kött, senor, ben, märg,
njurar, hjärta, lever, lungsäck, mjälte, lungor,
tunntarm, tjocktarm, mage, exkrement, galla, slem, var,
blod, svett, fett, tårar, talg, spott, snor, ledvätska
urin, i huvudet hjärnan


Varför uppstår lidandet, och hur kan lidandet upphöra? Svaret ges i den s k orsakskedjan, paticasamuppâda, ett system som inte är en fysiologisk förklaring av människans natur utan ett system med psykologisk utgångspunkt och metod.

På grund av okunnighet uppstår karmaprocessen. På grund av karmaprocessen uppstår medvetandet
På grund av medvetandet uppstår sinne och kropp. På grund av sinne och kropp uppstår de sex sinnesgrunderna
På grund av de sex sinnesgrunderna uppstår känslointrycken. På grund av känslointrycken uppstår känslorna
På grund av känslorna uppstår begären. På grund av begären uppstår fastklamrande
På grund av fastklamrande uppstår tillblivelseprocessen. På grund av tillblivelseprocessen uppstår återfödelsen
På grund av återfödelsen uppstår ålderdom och död
sorg, jämmer, lidande, bedrövelse och förtvivlan uppstår också
Denna hela mängd lidande uppstår

Genom att okunnigheten totalt försvinner blir karmaprocessen utplånad
karmaprocessens upphörande utplånar medvetandet
medvetandets upphörande utplånar sinnet och sinnet
sinnets och kroppens upphörande utplånar de sex sinnegrunderna
de sex sinnesgrundernas upphörande utplånar känslointrycken
känslointryckens upphörande utplånar känslorna
känslornas upphörande utplånar begären
begärens upphörande utplånar fastklamrande
fastklamrandets upphörande utplånar tillblivelseprocessen
tillblivelseprocessens upphörande utplånar återfödelsen
återfödelsens upphörande utplånar ålderdom och död,
sorg, jämmer, lidande, bedrövelse och förtvivlan uppstår inte
Denna hela mängd lidande har upphört


Följande vers ur Dhammapada 153 lär vara det första som Buddha yttrade efter sin Upplysning. Översättning Rune E. A. Johansson

Många livscykler har jag vandrat genom - jag har sökt men ej funnit
byggmästaren - ett lidande är det att födas gång på gång
(byggmästare-husbyggare dvs skaparen av begär)
nu har jag sett dig, byggmästare - inte en gång till skall du bygga huset
alla dina taksparrar är brutna - dina taknockar förstörda.
Till förstörelsen går mitt sinne - begären går nu mot sin upplösning
(förstörelsen dvs Nibbana)


Dhammapada 183. Översättning Rune.E. A. Johansson

Att undvika allt ont - att göra gott
att rena sitt sinne - det är de upplystas lära


Dhammapada 184. Översättning Rune.E. A. Johansson

Tålamod och uthållighet är högsta formen av asketism - Nibbana är det högsta, säger de upplysta
Den är inte munk som skadar andra - den är inte en vandrare som plågar en annan
(vandrare - egentligen eremit)
Att inte förolämpa, inte skada - att visa behärskning enligt reglerna
Att vara måttlig i maten - att bo ensligt
Att strävsamt meditera - det är de upplystas lära.


Karanyametta sutta - Allomfattande kärlek. Palitext till denna sutta finns här

Detta skall praktiseras skickligt med ädelt sinnelag av den som friden vill uppnå
insiktsfullhet, hederlighet, och ärlighet, tålmodighet, mildhet och ödmjukhet
förnöjsamhet med små behov och få plikter och enkla vanor
behärskning i känslor, hänsynsfullhet och inte uppblåsthet, inte stark längtan att umgås med familjer
("att umgås med familjer" - riktar sig till munkar)
Inte ens något obetydligt fel skall han begå som en vis människa kan klandra honom för
må alla varelser bli lyckliga och trygga - må alla varelser bli lyckliga
Var än levande varelser finns, svaga eller starka, alla ihågkomna
långa eller stora, medelstora, korta, obetydliga eller betydelsefulla
synliga eller osynliga, de som fjärran vistas eller nära
födda och de som kommer att födas - må alla varelser bli lyckliga
ingen får någon annan bedraga, ingen får förakta någon annan någonstans
Varken i ilska eller illvilja må någon någon annan människa önska lidande
Så som en moder gentemot sin son med sitt liv skulle skydda sin enfödde son
så också mot alla levande varelser må var och en utveckla ett obegränsat gott sinnelag
allomfattande kärlek till alla varelser må var och en utveckla ett obegränsat gott sinnelag
till de som lever ovan, under och runtom och inte hindras av hat eller fiendskap
Vare sig någon står, går eller ligger, utan lättja
ska han vara starkt medveten, det är gudomlig vistelse här
("gudomlig vistelse" som innebär de fyra sublima egenskaperna allomfattande kärlek, medkänsla, osjälvisk glädje, sinneslugn)
inte hemfalla åt felaktiga åsikter, men ha kunnighet och visdom
genom sensuella njutningars avlägsnande aldrig ska han födas i moderlivet igen.


Genom att tala om denna sanning - må jag alltid bli lycklig
Genom att tala om denna sanning -- må ni alltid bli lyckliga
Genom att tala om denna sanning - må ni alltid bli lyckliga

Må alla plågor hindras - må alla sjukdomar försvinna
Må inga faror hota er - må ni få lyckliga och långa liv
respektera enligt föreskrifterna alltid äldre människor
de fyra egenskaperna växer då: långt liv, skönhet, lycka, styrka

Må ni bli beskärda allt gott, må alla gudar beskydda er
genom all Buddhas kraft, må jag alltid må väl
Må ni bli beskärda allt gott, må alla gudar beskydda er
genom all Dhammas kraft, må ni alltid må väl
Må ni bli beskärda allt gott, må alla gudar beskydda er
genom all Sangans kraft, må ni alltid må väl