Kap 3 Dhamma – är det en religion?
 

Dhamma är inte heller en religion i den betydelse ordet oftast har för det är inte ”ett trossystem och dyrkan som beror på tro och lydnad för ett övernaturligt väsen”.

Buddhism kräver inte blind tro från sina anhängare. Ren tro är upphävd och ersatts av tillit grundad på kunskap, vilket uttrycks saddha på pali . Tilliten till Buddha som efterföljarna visar liknar den som en sjuk person visar till läkaren eller eleven till sin lärare. En buddhist söker tillflykt till Buddha eftersom det var han som upptäckte vägen till befrielse.

En buddhist söker inte tillflykt till Buddha med hopp om att han skall räddas genom hans rening. Buddha ger inga sådan garanti. Det ligger inte i en buddhas kraft att tvätta bort orenheter hos andra Man kan inte heller varken rena eller förorena någon annan.

Buddha, mästaren, leder oss, men vi är själva ansvariga för vår rening.

Även om en buddhist söker tillflykt till Buddha överlämnar han eller hon sig inte. Inte heller offrar en buddhist sin tankefrihet genom att bli en efterföljare till Buddha. Han eller hon kan träna sin egen fria vilja och utveckla sin kunskap även i så hög grad att han eller hon själv bli en kommande Buddha

Utgångspunkten i buddhism är slutledning och förståelse eller med andra ord samma-ditthi.

Till de som söker sanningen säger Buddha:

acceptera inte något bara för att andra säger det (det vill säga tro att så här har vi hört sedan länge)
acceptera inte något bara för att det är tradition (det vill säga tro att så här har vi hört genom många generationer)
acceptera inte något bara för en mängd rykten (det vill säga tro vad andra säger utan att undersöka det)
acceptera inte något bara för att det uttrycks i era skrifter
acceptera inte något bara för att det är antaganden
acceptera inte något bara för att det är en slutledning
acceptera inte något bara för att det sammanfaller med förutfattade meningar
acceptera inte något bara för att det stämmer överens med dina åsikter
acceptera inte något bara för att det ser ut som en sanning (det vill säga bara att för att talaren verkar vara en bra person skall dennes yttrande godtagas)
acceptera inte något bara för att läraren säger det
 

Men när ni själva känner: `Dessa ting är dåliga; dessa ting är klandervärda; dessa ting har klandrats av den vise; som garanterat som undersökt det. Dessa ting leder till skada och fördärv´, överge dem.

När ni själva känner: `Dessa ting är goda; dessa ting är inte klandervärda; dessa ting har inte klandrats av den vise; som garanterat och som undersökt det. Dessa ting leder till välsignelse och lycka´, tag del av dem och håll fast vid dem. ”

Dessa ord från Buddha har fortfarande kvar sin ursprungliga kraft och friskhet.

Fastän det inte finns blind tro, bör man ändå inte disputera om bilddyrkan i buddhismen..

Buddhister dyrkar inte en bild för att förvänta sig världsliga eller andliga förmåner, utan för att visa vördnad för vad den representerar.

En insiktsfull buddhist offrar blommor och rökelse inför en bild därför att han eller hon i den levande Buddhans närvaro känner inspiration från Hans ädla personlighet och får del av Hans gränslösa medkänsla. Han eller hon försöker att följa Hans ädla exempel.

Bodhi-trädet är också en symbol för Upplysning. Dessa yttre föremål för vördnad är absolut inte nödvändiga men är användbara om de bidrar till att koncentrera uppmärksamheten. En intellektuell människa kan undvara dem om han eller hon lätt kan fokusera sin uppmärksamhet och visualisera Buddha. Vi ägnar oss åt sådan yttre vördnad av tacksamhet men det som Buddha förväntar sig från sina efterföljare är inte ens att de hyllar honom utan mer att de verkligen lever efter Hans lära. Buddha säger: ”Den hedrar mig mest som praktiserar min lära mest”. ” Den som ser Dhamma, ser mig”.

Vad beträffar bilder anmärker count Kevserling: ” Jag kan inte se något större i denna värld än bilden av Buddha . Det är ett absolut perfekt förkroppsligande av andlighet i synlig form”.

Vidare måste man komma ihåg att det i buddhismen inte finns några som ber för att anhålla eller göra förbön. Och hur mycket vi än ber till Buddha kan vi inte bli frälsta. Buddha beviljar inte förmåner till dem som ber till honom. I stället för bön som anhåller, finns det meditation som leder till självkontroll, renhet och upplysning. Meditation är varken tysta drömmande eller tomt sinne. Det är en aktiv strävan. Den tjänar som stärkande medicin både för hjärtat och sinnet. Buddha talar inte bara om meningslösheten i offerböner utan ringaktar också slavmentalitet. En buddhist skall inte be för att frälsas utan skall lita på sig själv och vinna frihet.

Bön har karaktär av privat kommunikation, självisk uppgörelse med Gud. Den söker föremål för världsliga ambitioner och underblåser känslan av ett jag. Meditation är å andra sidan självförändrande”. Sri Radhakrishnan.

I buddhismen finns det inte som i de flesta andra religioner en allsmäktig Gud som man skall lyda och vara rädd för. Buddha trodde inte på en kosmisk mäktig härskare, allvetande och allestädes närvarande I buddhismen finns inget gudomligt uppenbarande eller gudomliga meddelanden. En buddhist är därför inte underkastad en högre övernaturlig kraft som kontrollerar hans eller hennes öde och som godtyckligt belönar eller straffar. Eftersom buddhister inte tror på uppenbarelser av en gudomlig varelse anser den sig inte ha ensamrätt på sanning och fördömer inte någon annan religion. Men buddhismen erkänner oändliga dolda möjligheter hos människan och lär att man kan få befrielse från lidande genom egna ansträngningar oberoende av gudomlig hjälp eller medlande präster.

Buddhismen kan därför inte strikt kallas en religion eftersom det varken är ett trossystem eller ägnar sig åt vördnad, inte heller har ”den yttre handling eller form genom vilket som människor markerar sitt erkännande av en Gud eller gudar som har makt över öde för den som hörsammar, tjänar och ärar”.

Om med religion menas ”en lära som har synen att livet är mer än det som ytligt syns, en lära som undersöker livet och inte bara betraktar det, en lära som utrustar människor med en vägvisare för att leda, en lära som gör det möjligt för dem som bryr sig om att möta livet med mod och döden med lugn”, eller ett system att befrias från livets missförhållande, då är buddhism verkligen religionerna religion.